Älvsnabben – Inte bara ett monument!

Monumentet invigdes 1930 till minne av Kung Gustav II Adolfs avsegling mot Tyskland den 17 juni 1630.

Det var hit regalskeppet Wasa skulle segla 1628

Det var från Älvsnabbshamn den 22-årige Gustav Vasa som gisslan fördes till Danmark. Det var hit regalskeppet Wasa skulle segla 1628 på sin väg till Polen. Det var här som CKF en ödesmättad junidag 1940 bara kunde lova övningar och arbete åt kustflottans personal. Även när man någon gång hör uttrycket ”lik i lasten” kan man förknippa det med Älvsnabben.

1594 låg kung Sigismund här i tre veckor i väntan på rätt vind. Man hade lik i lasten. En av kungens döttrar hade dött och hennes kista fanns ombord. Inte nog med det, under uppehållet i Älvsnabbshamn slog blixten ner två gånger i fartygets rigg. Det måste vara en föraning om död och undergång, trodde den vidskepliga besättningen, som dock klarade sig den gången.

Regalskeppet Vasa. Foto: Peter Isotalo, via Wikimedia Commons

FRIVILLIG HAMNAVGIFT

På 1740-talet sattes en fattigsparbössa upp på huvudön. På en tavla ber man den ilandstigne sjömannen om en slant, nu när han lämnat det stormiga och farofyllda havet bakom sig och kommit i hamn. En sorts frivillig hamnavgift kan man säga.

Älvsnabbens norra udde kallas för Jutholmen efter de danskar som lär ha begravts här 1517. Ryssugnar finns det också på såväl huvudön som på Bjurshagen och även på Lura udde, Rånö. De kan vara från åren 1743-44 då ryska skyddstrupper var förlagda här eller 1719 då den ryska flottan härjade i Stockholms skärgård. Det så kallade slaktberget vid Torsnäs udde fick sitt namn 1719 sedan ryssarna samlat in och slaktat Musköbornas kreatur. På Gubbholmen finns lämningar efter kanonvallar och en krutäöllare byggda under ryska kriget 1788-90.

Kapellön har fått sitt namn efter ett kapell som funnits här under stormaktstiden vid den lilla ängen på västra sidan av ön.

SKYDDANDE HAMN

Älvsnabben har också utgjort en länk i den optiska telegrafen som vid slutet av 1700-talet ersatte vårdkasarna. Älvsnabben blev då mellanstation på linjen Landsort – Stockholm. Då Landsort elektrifierades 1876 drogs stationen in. Telegrafkorpral C O Sundberg var den siste som skötte telegrafen och arrenderade efter indragningen holmen.

Älvsnabbens lugna hamn blev betydelsefull inte bara för örlogsfartyg. Alla seglande skepp utnyttjade hamnen i väntan på bättre väder. Det kunde hända att ett 20-tal segelfartyg ankrade upp samtidigt.

ETT MONUMENT

Den 17 juni 1630 avseglade Gustav II Adolf till Tyskland. Dessförinnan hade han mönstrat sina trupper, 13.000 man, på Årsta ängar. Efter en vecka, på själva midsommardagen, var man i Tyskland. För de flesta ombord var Älvsnabben det sista man såg av Sverige. Kriget varade ju ända till 1648. Till minne av denna segling byggdes 1930 Älvsnabbsmonumentet på Kapellön, en 11 meter hög stenfot med ett stockankare från fregatten Stockholm överst.

Söndagen den 15 juni förättades invigningen. Bland de enheter ur kustflottan som ankrat upp i hamnen, fanns pansarskeppet Gustav V. Dåvarande kronprinsen Gustav Adolf förrättade invigningen. Närvarande var också kronprinsessan Louise, prinsessan Ingeborg samt prinsarna Carl och Bertil. Det var en stor dag för Musköborna och de lär ha ställt upp mangrant, inte minst beroende på att Flottan ställt båtar till förfogande.

VIKINGAFÄRDER

Under en följd av år , ända fram till andra världskriget gjorde ångaren Viking passagerarturer runt Södertörn. Turerna gick från Stockholm på förmiddagen, genom Vaxholm och Dalarö till Älvsnabben. Passagerarna hade där två timmars uppehåll för bad. Färden fortsatte sedan söderut till Södertälje kanal. På kvällen var man tillbaka i Stockholm. Dessa så kallade Vikingafärder, var mycket populära och ibland kunde antalet passagerare vara mycket stort. Så kom kriget och ångaren Viking blev proviantbåt för Kustflottan.

Efter kriget återupptogs turerna med Viking. Av skilda anledningar gick de efter något år inte längre att genomföra. Ångaren Viking grundstötte sommaren 1962 under en resa mellan Stockholm och Oxelösund. Då kostnaderna skulle bli för stora för att sätta det 52-åriga fartyget istånd blev detta Vikings sista resa.

FYND I WASAKLASS

Det började 1968 med att tillsynsman på Älvsnabben och hans son fick en kopparkittel i strömmingssköten. Vid dykundersökning visade det sig härröra från en 1700-talskofferdist.

Sjöhistoriska museet slutförde en noggrann undersökning av vraket 1977. Bland fynden finns en teservis, helt intakt, flera vinflaskor, en drittel smör med kniven nedstucken i och en helt unik samling mynt, det äldsta från 1696.

Vraket som är mycket väl bevarat har varit utsatt för en del närgånget intresse av förhoppningsfulla ”vrakplundrare”, vilket dock stått dem dyrt, eftersom fyndplatsen inte bara är en fast fornlämning utan även militärt skyddsområde.

Många minnen är förknippade med Älvsnabben och dess omgivningar. Du som passerar platsen – dröj inför minnet av det förflutna på denna historiska plats – som minner om fädernas gärningar på havet.

Hans Oskarsson – Artikel ur Intern information för Ostkustens Örlogsbas 1977

Kapellön, Muskö

Älvsnabbsmonumentet på Kapellön.