Musköbasens underjordiska del är lika stor som Gamla stan i Stockholm!

År 1969 stod ett underjordiskt område lika stort som Gamla stan klart i Muskös urberg. Muskö örlogsbas invigdes för över 40 år sedan – men Muskö har haft militär betydelse längre än så.

Regeringens försvarsbeslut 2004 slog fast att den svenska marinen bara skulle ha en marinbas. Verksamheten skulle koncentreras till Karlskrona och därför började basen på Muskö avvecklas år 2005.

Lars Löjdkvist är i dag kvalitetschef på 4:e sjöstridsflottiljen på Berga, men arbetade mellan 1980 och 2008 vid Musköbasen. I mitten av 1990-talet var det cirka 800 personer som hade sin arbetsplats i berganläggningen, berättar han.

– Efter 2004 var det 438 personer som slussades ut, och de allra flesta fick arbete.

Men Försvarsmakten finns fortfarande kvar på Muskö. I dag finns där cirka hundra försvarsanställda. Ytterligare tjugofem personer arbetar för Fortifikationsverket och Försvarets materielverk och i höst kommer åttio värnpliktiga från Närskyddskompaniet Amf1 att förläggas vid Musköanläggningen, enligt Marinbasens nyhetsbrev Sjöbrisen. Idag har också privata aktörer som Kockums, MKAB, Gröna bolaget och SAAB Missile verksamhet i anläggningen.

Området kring Muskö har under historiens gång varit en strategiskt viktig militär plats.

– Redan år 1007 finns ett slag dokumenterat vid Olongssund utanför Muskö, då Olof Haraldsson drabbade samman med Sote. Olof gav namn åt det som i dag något förvrängt heter Olångsund. Sote har gett namn åt Sotinge udd vid Muskö, berättar Lars Löjdkvist.

– År 1628 fanns förläggningar som tillhörde flottan på Herrö, eller Nyhamn som området kallades. Där samlades fartygen för att segla vidare mot det trettioåriga kriget.

År 1680 stod man för första gången inför valet mellan att ha en marinbas i syd eller på ostkusten, berättar Lars Löjdkvist.

– Inte ens då kunde man bestämma sig. Då stod det mellan Nyhamn i våra trakter, och Karlshamn i Blekinge. Det blev till slut Karlskrona, som inte ens var med från början.

År 1715 började man återuppbygga marinbasen i Stockholm. Det var bland annat då Galärvarvet byggdes, berättar han.

Långt senare, i andra världskrigets efterdyningar, började man fundera på om det var så klokt att ha ett så stort militärt mål mitt i Stockholm. Efter en utredning blev Musköanläggningen den svenska marinens nya strategiska bas. Den började byggas år 1950 och invigdes nitton år senare av kung Gustav VI Adolf, den 30 september 1969.

Men innan man kunde inviga basen var man tvungen att lösa frågan med kommunikationerna. Därför byggdes den 3 kilometer långa Muskötunneln, som ansågs vara ett bättre alternativ ur försvarssynpunkt än en bro. Muskötunneln invigdes år 1964 och var då en av Europas längsta tunnlar.

Musköbasens underjordiska del är lika stor som Gamla stan i Stockholm och har två mil väg. I berget finns tre underjordiska dockor, verkstäder, förråd, kontor, krigssjukhus och reningsverk.

Fotobok med flygbilder över Muskö. Bengt Grönkvist

Ur Musköbladet Nr 4, 2009.

Text: Helene Skoglund, Publicerad med tillstånd av NynäshamnsPosten och Musköbladet.